Jag är 14 år och väger ungefär 65 kg, är riktigt tjock. Jag har precis varit trans men har ångrat mig, och nu tror alla att jag är trans även fast jag absolut inte är bekväm med den stämpeln längre. Jag är en kille och vill vara en kille, men det verkar vara kört. Jag har också en hemsk depression som påverkar mig och de enda tipsen jag fått är att prata med någon, typ kurator eller en psykolog, men det hjälper ju ingenting för mig. Jag har inte heller några vänner jag kan prata med, min bästa vän som jag hade i 10 år var mitt allt, och nu är det som att han inte ens känner mig. Känns som ingen annan har dessa problem och att alla andra är så bekväma i sig själva, och att alla älskar sin kropp. Hur ska jag göra😔
Vi läser allt innan det publiceras.
Fråga och svara hur du vill, så länge du är snäll och visar respekt.
Kille till kille är anonymt.
Det betyder att hela namn, sociala medier-alias, hemadresser, namn på skola eller annat, kommer att tas bort ur meddelandet.
24 November 2024
0
1
Bestä är prata med någon som har ungefär/hade din problem och att du vill vara kille eller inte är up on you… hitta vänner är ganska lätt om du kan sociala koderna.. din vikt kan du gymma om du är missnöjd om det..lycka till
3 December 2024
0
1
ouch det låter förjävligt. starkt av dig att skriva här!
6 December 2024
0
0
Prata med någon är ett standard svar, av en anledning. det fungerar, det gäller bara att hitta rätt typ av person att prata med.
men ett annat bra tips är att hitta en ny hobby, nytt folk nytt fokus möjlighet att börja om lite. kanske hitta en sport där du börjar med att tävla mot dig själv, tex klättring, kampsport eller för den delen målning eller annan konst. värsta so kan hända med att hitta på något nytt är att du inte tycker om det och då är det bara att sluta. bästa som kan hända är att du hitta en ny passion med likasinnat folk.
8 December 2024
0
0
Det är lätt att känna sig ensam i sina känslor, men så är inte fallet - faktum är att hela 47% känner sig missnöjda över sin kropp. Vad du väljer att definiera dig som är helt upp till dig, och ingenting som någon annan har rätt att kommentera om. Om du vill vara kille, är det precis vad du är, och på sikt kommer de runt om dig att förstå och acceptera det. Du är just nu i en ålder där det händer mycket, både i din kropp och i ditt sinne, så de känslor du har just nu är till och med ännu vanligare än i andra åldrar.
Mitt råd till dig är att försöka att titta på de saker du är missnöjd med i ditt liv ur ett större perspektiv. Det är enkelt för alla att fastna i ett beteende där vi helt enkelt uppmärksammar problemen men inte ser lösningarna. Ett tips kan vara att göra en lista, genom att ta ett papper och dela in det i två spalter. I vänstra spalten listar du vad du är missnöjd med i ditt liv, och i högra spalten försöker du att skriva ned vad du i stället kan göra för att lösa varje enskilt problem. Se till att skriva ned minst en lösning, gärna fler, för varje problem. När du har identifierat vad som får dig att må dåligt, och skrivit ner lösningar åt dig själv, kan du vika pappret på mitten för att göra det enklare för dig att fokusera på det positiva (lösningarna) i stället för det negativa (problemen).
Att prata med någon är också ett väldigt bra redskap. Fundera på om det finns någon särskild anledning till att du upplever att det inte har hjälpt dig. Kan det vara så att du helt enkelt inte har pratat med rätt person än? Är det en ny kurator eller psykolog kan det kännas läskigt och svårt i början att ta hjälp av dem, men försök att ha en öppen inställning. Det är viktigt att du känner tillit till den eller de du pratar med, men också att du faktiskt vågar utmana dig själv till att både öppna upp dig och dessutom använda dig av de råd och redskap du får på vägen. Om du har pratat med samma person under en längre tid men du ändå inte upplever någon skillnad, kan det underlätta att ta hjälp av till exempel en annan psykolog i stället. Vi är alla olika, och det som fungerar för en person behöver inte nödvändigtvis fungera för alla andra.